År 1849 köpte Stockholms stad ögruppen Fjäderholmarna för att forsla dit latrinavfall.
År 1723 framlade han ett omfattande förslag om hur renhållningen skulle organiseras.
Efter år 1909 blev det tillåtet att använda vatten från stadens vattenverk för toalettspolning.
Att Stockholms byggnader och tunnelbanetåg vandaliseras med klotter är ett relativt nytt fenomen.
Stockholm har en policy som bland annat innefattar en garanti om sanering inom 24 timmar.
Stockholms stad organiserade gaturenhållningen med militär disciplin och till en början indelades staden i sju distrikt.
Han stod bakom förslagen för bland annat nya ordnings- och hälsovårdsstadgan i rikets städer.
År 2007 producerade Stockholms invånare 237 000 ton hushållssopor.
År 1754 kom ett första förslag att låta entreprenörer hämta latrin och avfall, samt städa gatorna.
År 1993 genomfördes en omorganisation inom Gatu- och fastighetskontoret som innebar att gaturenhållningen skulle konkurrensutsättas.
Till kasernerna hörde en omfattande hästdragen vagnpark; år 1910 hade man 200 hästar.
Sedan dess är det åter igen privata entreprenörer som sköter bland annat gatusopning och snöröjning i Stockholm.
De som kunde, skaffade sommarnöjen i stadens utkanter eller i Stockholms skärgård och lämnade sommartid den stinkande staden.
En i våra ögon mera kuriös ”renhållning” var råttjakt i Stockholms innerstad.
Under 1700-talet kom förordningar som i stort sett upprepade tidigare bestämmelser.
I Stockholms nybyggda förorter infördes på 1930- och 1940-talen en annan nyhet; sopnedkastet.
