Arterna inom familjen är inte bara filopatriska utan de återvänder även till samma plats, bohåla och territorium för att häcka, häckning efter häckning.
Medan vissa arter inom familjen har populationer som består av miljontals individer består andra av betydligt färre och många arter hotas av utrotning.
Precis som merparten av världens havsfåglar häckar även majoriteten av arterna inom familjen Procellariidae en gång om året.
Denna filopatriska tendens är starkare hos vissa arter än andra och vissa arter söker sig regelbundet till nya platser som de kan kolonisera.
Arter som häckar i jordhålor och som lämnar sina ungar på ett tidigt stadium är extra sårbara.
Precis som alla arter inom ordningen petrellfåglar har arterna inom familjen karakteristiska rörformiga näsöppningar på ovansidan av näbben.
Vissa arter överger sina ungar under denna period medan andra fortsätter att föda dem tills de är flygdugliga.
Den art som är mest sedd i Sverige är nordlig stormfågel som till och med vid ett fåtal tillfällen har observerats i Östersjön ända upp till Västerbotten.
Detta korrelerar med att arterna inom familjen också har en stark tendens till monogami.
Nästan alla arterna som häckar i jordhålor besöker endast sina kolonier om natten för att minimera risken att locka till sig predatorer.
Bland dessa arter finns de, i princip de egentliga petrellerna, som snappar åt sig föda då de flyger, medan merparten födosöker liggande på havet.
