Även malmtransporterna mellan gruvan på Nasafjället och hyttan i Silbojokk krävde medverkan av samer, närmare bestämt 24 samer med 300 renar.
Därefter fortsatte styrkan till Nasafjället och förstörde även där så mycket som möjligt.
I Adolfström finns grunderna från bland annat hyttan och smedjan kvar som minnesmärke.
Verksamheten ville aldrig riktigt lyfta under den andra Nasafjällsepoken.
Samerna i Pite lappmark räckte emellertid inte till för att upprätthålla systemet.
Till Adolfström finns väg, och kungsleden går förbi orten.
Adolfström ligger inom det riksintressanta området Laisälven (BD 1).
I gengäld skulle de vara bruket behjälpliga med transporter och andra tjänster.
År 1993 invigdes en snöskoterled som i stora drag följer den gamla leden från Piteå till Nasafjället och som fick namnet Nasaleden.
De första smältförsöken med malm från Nasafjället gjordes på hösten 1775.
Däremot vet man att lappfogden i mitten av 1650-talet tog till krafttag för att få samerna att utföra transporterna.
Även om omfattande reparationer och ombyggnationer skedde i Adolfström under ledning av f.d.
Ett bolag med 100 andelar bildades i Piteå 1770.
Hösten 1801 flyttade Fredrik Jonsson från lappmarken och gick sedermera i konkurs.
Bolaget utförde också en hel del undersökningar, bröt malm och uppförde stugor.
Vid 1650-talets ingång hade problemen blivit stora.
Intressenterna fick skjuta till ytterligare medel år efter år, men avkastningen uteblev.
